Då har man varit iväg med flickvännen under veckan och det har varit trevligt. Det har inte varit samma hårda fylla som förra veckan men ombyte förnöjer ju. Ett märkligt beteende som jag har lagt märket till är att så fort det blir lite soligt så svämmar stränderna och klipporna längst sjöar och hav över av folk som ska sola (för det är ju så fint att vara brun). Varför vill vi ligga tätt hoppackade och bara jäsa som idioter. Jag befann mig på Apelvikens strand (i Varberg) igår och det är en skrämmande syn när man ser hur mycket folk det är som ligger där som idioter (en av dem var jag). Visst lite brun färg kan ju vara trevligt men jag såg något som verkligen skrämde mig igår. Jag såg en dam i övre 60år åldern som var äckligt smal och ännu äckligare brun. Det finns ett stadie när solbrännan blir obehaglig och inte längre ser sund ut. Hon hade passerat den för väldigt längesedan. Hon låg där på stranden och stekte sig själv och blev bara skrynkligare och skrynkligare ju längre tiden gick. Hon var även tvungen att vrida sig efter solen var 15minut. Det hade ju varit hemskt om hon hade blivit ojämnt brun (fast det hade inte gått).  Jag var orolig att jag skulle bli tvungen att sopa upp den högen av kol som skulle bli kvar av henne vid dagens slut så jag sa till min flickvän att vi fick gå därifrån så jag slapp se eländet.

Jag älskar härligt vita människor som kan stå för att dom har något bättre att göra än att sola.

/Gråtrunkaren